Att gå igenom en provrörsbefruktning, IVF, är en lång process där paret brukar utsättas för mycket stress. Det krävs ofta flera försök för att lyckas och kan ta allt från någon månad till flera år.
– Vi vill reducera den här tiden genom att belysa ett problem det inte pratats så mycket om, säger Kushagr Punyani, grundare och vetenskaplig chef på Spermosens AB.
I ett labb i New Delhi, Indien, står tjugoåriga Kushagr Punyani med en vit labbrock på sig. Han har fått praktikplats på ett forskningsinstitut som undersöker ett preventivmedelsvaccin. Vaccinet angriper vissa protein och gör det mycket svårt att bli gravid.
–Vaccinet var menat för djur, men det fick min hjärna att sätta i gång. Mot slutet av min praktik hade jag bara en tanke i huvudet. Om de här proteinerna kan stoppa en graviditet så måste de spela en viktig roll när embryo skapas.
När Punyani två år senare ska påbörja sitt examensarbete beslutar han sig för att se över sina funderingar från praktiken. Han skulle skapa den första biosensorn som kunde fastställa befruktningskapacitet hos spermier.
– Förenklat handlar det om en manlig fertilitetsdiagnostik som kan läsa av om spermaprovet kommer leda till en lyckad IVF eller inte.
Åren gick och Punyani började leta efter intressanta ställen runt om i världen för sina doktorandstudier. Han hade blivit erbjuden några möjligheter i Indien, men det var ett förslag som lockade lite extra – Sverige.
– När jag kom hit för intervjun var det första gången jag lämnade Indien. Jag gillade att kulturen var väldigt annorlunda inom vetenskap.
Punyani förklarar att han upplever Sverige som ett land där det inte finns lika mycket hierarki som det gör i Indien. I Sverige kan man tilltala sina lärare med deras för- eller efternamn, medan man i Indien alltid skulle tilltala dem som sir eller mam.
– Det är svårt att sätta ord på det. Men det var den ömsesidiga respekten som jag verkligen gillade med Sverige.
Efter den fyra dagar långa intervjun i Sverige begav han sig hem igen för att vänta på ett svar. Punyani flyttade in hos sina föräldrar och var tvungen att hitta sätt att fördriva tiden.
– Det var frustrerande att vänta. Jag hade aldrig haft fritid förut, så jag läste mycket. Många böcker handlade om livsvetenskap.
Kärleken till vetenskap
Punyani har gillat böcker ända sedan han lärde sig att läsa. Som barn var han introvert och syntes helst med en Harry Potter-bok i handen.
– Nördar har alltid problem i skolan. Jag fick väldigt bra support från lärarna och skolpersonalen. Vi hade även ett stort och välfyllt bibliotek, säger han och ler.
Indiska skolor skiljer sig mycket från de svenska. Punyani gick på en privatskola där alla var tvungna att ha skoluniform. Alla skulle komma till skolan en specifik tid för att sedan ha lektioner under hela dagen.
Det var en tung läroplan. Ämnen som organisk och elektrisk kemi var obligatoriska för alla att läsa. I slutet av dagen hade de flera hemläxor som skulle lämnas in redan dagen efter.
– Om man ville få bra betyg så fanns det inte mycket tid för annat. Mina föräldrar är båda lärare och hjälpte mig mycket. Sen gillade jag att plugga redan från början.
Om Kushagr
- Född år: 1991
- Ursprung i: Indien
- Utbildning: Licentiatexamen, LTH
- Bor: Malmö
- Gör: Chief Scientific Officer, Spermosens
Resan till Sverige
Efter att ivrigt ha väntat på svar från doktorandplatsen i Sverige, ringde äntligen telefonen. Han fick platsen. Nu var nästa steg att prata med föräldrarna om att flytta till andra sidan planeten. Han förklarar att de behövde ha flera diskussioner om hans valmöjligheter. Det här var lika mycket deras beslut som hans.
– Första gången vi pratade om Sverige sa mamma bara rakt ut att jag inte skulle flytta. Det krävdes en del övertalande, men efter en vecka gillade de idén.
Föräldrarna skjutsar honom till flygplatsen och några timmar senare landar planet i Köpenhamn. Hans chef hade fixat ett boende i Lund där han skulle bo med en argentinsk kvinna som även hon hade immigrerat.
På kvällen bjöds det på en stor skål med soppa. Fisksoppa. Punyani gillade egentligen inte fisk, men hade heller aldrig lagat mat förut. Men den argentinska kvinnan var mycket snäll och sa att han fick gå till köket och göra vad han ville, så länge han inte tog sönder något.
– Hon hjälpte mig att anpassa mig till samhället. Mataffärer är väldigt annorlunda här. I Indien har man inte allt framme i butiken. Man går fram till kassan och listar allt man vill ha, så hämtar de varorna från lagret.
Det var mycket som pågick i hans liv – han hade flyttat till ett land långt bort från sin familj, kommit in i en helt ny kultur och börjat jobba på sin doktorsavhandling. Efter några år läser han om en ny upptäckt om de proteiner han undersökt i sin idé om manlig fertilitet.
– Det första jag tänkte var att det här var helt perfekt. Det här är precis vad som saknats!
Några månader senare startade Spermosens, ett företag vars fokus ligger på att öka antalet lyckade IVF genom att analysera den manliga fertiliteten.
Punyani hade redan som barn varit med när familjemedlemmar gått igenom IVF-behandlingar. Han hade fått se hur mycket kvinnan måste stå ut med till följd av den hormonstimuleringen som ingår i behandlingen. Som om det inte vore nog måste man vänta månader innan man får svar från första behandlingen. Ett svar som sällan är positivt.
– Jag tror att när jag kom in i just det här fältet var jag väldigt känslig för det. Det var nog inte på grund av att jag haft erfarenheter så nära mig som var skälet till att jag började, men när jag väl kom in i det blev jag djupt berörd.
Spermosens börsnoterades i maj 2021 och nu jobbar man med att lansera sin första produkt, JUNO-checked. Det är denna produkt som ska analysera spermans kvalitet inför IVF-behandlingen. Man riktar sig främst till IVF-kliniker.
Just nu väntar företaget på att få produkten CE-stämplad, en process där man granskar att alla rättsliga och reglerande ramar efterlevs innan en medicinsk produkt blir godkänd för bruk.
När JUNO-checked kommer ut på marknaden beror på myndighetsprövningen, men så fort den har blivit godkänd är det tid för försäljning.
– Vi börjar med den skandinaviska marknaden. Vi ligger på framkanten av IVF här, så det är ett bra ställe att börja på. Men sen vill jag att vi ska växa. Vi är ett av få, om inte det enda företaget i världen, som tittar på manlig fertilitet.
När Kushagr Punyani får frågan om en lansering i Indien berättar han att Indien är en viktig marknad för honom.
– Jag tycker att det handlar om jämställdhet och tillgången till hälsovård överallt i världen. Så det hade betytt mycket. Men jag hade inte stannat efter Indien. Det finns en hel värld där så många människor skulle ha nytta av vår produkt.
Av Nadya Abbasi
Om Spermosens
- Grundat år: 2018
- Grundare: Kushagr Punyani, Sudha Srivastava, Mohamad Takwa
- Affärsidé: Att utveckla och kommersialisera diagnostisk- och medicinsk utrustning för manlig fertilitet i syfte att förbättra chanserna för par som lider av infertilitet att få barn via IVF
- Omsättning 2021: 38 KSEK & (2020 – 7 KSEK)
- Antal anställda: 7